Vargavinter

Lägger upp en artikel från SvD, publicerad 25 november 2010. Många talar om den på olika bloggar.

Den nyanlända vintern kan bli lika kall och snöig som den förra.
Ett ovanligt väderfenomen som inföll då råder fortfarande.
Namnet på vårt nya hatobjekt: negativ nordatlantisk oscillation.

Negativ NAO, som det kallas, betyder att kall luft från polartrakterna rasar ner över oss.

Före förra vintern hade det inte hänt på flera decennier.

I stället har en positiv NAO varit standardläget. Varma sydvästvindar som gett milda, nästan snöfria vintrar i Nordeuropa.

– Nu ser det ut precis som förra vintern. Fortsätter det betyder det kyla. Men man vet aldrig när det vänder, säger Per Kållberg, meteorolog och forskare på SMHI.

Meteorologer världen över diskuterar just nu om den negativa NAO:n kommer att hålla i sig.

Den började i december 2009 och har bestått sedan dess. Vilket är den längsta perioden på fyrtio år.

Det är bara på vintern NAO:s är betydelsefull för vädret hos oss. Det är då de varmare Atlantvindarnas bana är avgörande.

– Det fascinerande är att man har känt till det här fenomenet väldigt länge men har ingen aning om varför det uppstår, säger Per Kållberg.

Hur det uppstår vet man däremot:

• Om det finns ett starkt lågtryck över Island och ett starkt högtryck över Azorerna i Atlanten styrs varma sydvästvindar upp mot Nordeuropa. En positiv NAO.

Det innebär varmare och fuktigare väder här samtidigt som Medelhavsområdet får svalare och torrare. Grönland får svalt. Östra USA blir varmare.

• Om hög- och lågtrycken är svagare styr vindströmmarna ner över Sydeuropa som får varmare och fuktigare vinter. En negativ NAO.

Nordeuropa ligger då öppet för kalla luftströmmar från norr och öster. Samtidigt blir det varmare och fuktigare på västra Grönland. Östra USA blir kallare.

– Börjar vintern med en sådan här negativ NAO kan det hänga i ett bra tag till. Det ska bli spännande att följa, säger Per Kållberg.

Det kan finnas fler orsaker till strängare kyla över Nordeuropa, enligt en färsk rapport från två forskare på Potsdams meteorologiska institut.

Paradoxalt nog handlar det om att de stigande globala temperaturerna kan göra vintrarna kallare.

De högre temperaturerna gör att ismassorna i Berents hav norr om Skandinavien minskar. Därmed blir de lägre luftmassorna över havet varmare.

Det kan i sin tur kan orsaka kraftiga avvikelser i de atmosfäriska luftströmmarna.

Enligt forskarnas avancerade datakörningar leder detta till kallare luft över Nordeuropa och norra Asien.

Det kan bli tre gånger så vanligt med extremkalla vintrar i dessa områden, skriver de i senaste Journal of Geophysical Research.

Både Potsdaminstitutet och tidskriften är välrenommerade, konstarerar SMHI:s Per Kållberg.

– Så det finns all anledning att ta deras datasimuleringar på allvar.